Det verkar som om fem av Huldas sju kvarvarande kycklingar är tuppar. Den svarta och den grå kycklingen är troligen hönor medan övriga är tuppar. Ungtupparna har "avslöjat sig" genom att utföra små lustiga ringdanser där de hoppstudsar mot varandra samtidigt som de reser på nackdunet.
De tuppar sig helt enkelt. De ser tämligen komiska ut då de fortfarande mest är som små dunisar, dryga dm höga och endast en antydan till fjädrar på vingarna....men i deras ögon är de säkert farliga stridstuppar...stora och stygga ;-)
måndag 30 maj 2011
söndag 29 maj 2011
Jag har ett fotoprojekt....
Vet inte om det är någon som har saknat mitt fotoprojekt och möjligen undrat om jag helt har glömt bort att fota eller om jag bara tröttnat. I vilket fall som helst har jag varken glömt eller tröttnat! Kort har jag tagit varje söndag sedan starten av fotoprojektet.
Däremot har jag varit synnerligen dålig på att få ut dem i bloggen. Fråga mig inte varför, för bilder har jag ju med i nästan varje inlägg, men just fotoprojektet har varit segare att få ut.
29 maj 2011: Nu ser det inte längre ut som om vi odlar maskrosor ;-)
22 maj 2011: Maskrosorna trivs och frodas....
15 maj 2011
8 maj 2011
1 maj 2011: I bädden som finns i förgrunden växer det haverrot och svartrot....
...samt en jädrans massa ogräs.
...samt en jädrans massa ogräs.
lördag 28 maj 2011
Recept på rabarbersylt
Oj! Vart tog den här veckan vägen?? Ibland är dagarna lite väl välfyllda och de svischar förbi i 120 knyck.....minst! Trots att veckan har haft minst sagt långa, tunga och stressiga arbetsdagar så har det varit en mycket givande och rolig arbetsvecka. Men bloggen fick vänta i några dagar. För skulle jag "överleva" fick jag stryka det mesta som inte hörde jobbet till....men nu är jag tillbaks :-)
Några av er har undrat över receptet till rabarbersylten jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag är inge bra på att följa recept utan brukar göra lite sådär på en höft. I stora drag följde jag receptet som finns på bilden här nedan, men jag hade ingen färsk citron hemma utan bara på flaska, så då fick det bli det istället, och så använde jag kardemumma istället för kanel. Jag är just nu inne i en kardemumma-period. Kardemumma är GOTT!
Receptet är hämtat från boken Stora boken om safta och sylta, ICA bokförlag, från 1986.
Och så var det där med att försöka fota med två nyfikna och självcentrerade katter i huset.....gick väl sådär. Salix ville absolut vara med på bild...
Några av er har undrat över receptet till rabarbersylten jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag är inge bra på att följa recept utan brukar göra lite sådär på en höft. I stora drag följde jag receptet som finns på bilden här nedan, men jag hade ingen färsk citron hemma utan bara på flaska, så då fick det bli det istället, och så använde jag kardemumma istället för kanel. Jag är just nu inne i en kardemumma-period. Kardemumma är GOTT!
Klicka på bilden så blir den större...och det blir lättare att följa receptet.
Och så var det där med att försöka fota med två nyfikna och självcentrerade katter i huset.....gick väl sådär. Salix ville absolut vara med på bild...
Så här ser den braiga receptboken ut i alla fall :-)
måndag 23 maj 2011
Kokat rabarbersylt
I går kokade jag sylt på rabarber. I receptet ingick även stora mängder socker (vilket behövs för hållbarheten även om jag egentligen föredrar mindre söt sylt), citron och lite kardemumma. Sylten blev röd och fin och kommer pryda sin plats i skafferiet och den kommer garanterat smaka mums i frukostfilen.
söndag 22 maj 2011
lördag 21 maj 2011
Trötter i mina ben
Vi har dock inte på långa vägar avverkat lika många kilometer som alla dem som idag har kutat Göteborgsvarvet runt, men vi har varit i rörelse minst lika länge....och det känns i benen det också... :-)
fredag 20 maj 2011
torsdag 19 maj 2011
Oj...vilken snygging!
När jag höll på att vända upp grönsakslandet för nårga veckor sedan fann jag en stor och mörkbrun puppa i jorden som jag tog in och la i en mugg med förhoppningen att få se vad som dolde sig innanför "skalet" (eller vad det nu kan tänkas heta).
Puppan var som sagt stor, största jag någonsin har sett, dryga 5 cm lång och tjock som ett finger. När jag tryckte yttepytteförsiktigt på den rörde den på sin stjärt. Så nog levde den allt...vad det nu var för något som gömde sig inne i det skyddande höljet.
Men hände det något då? Nä....inte mycket. Puppan låg där i muggen, stor och chokladbrun, men utan att vilja förvandlas till en fjäril.
Jag glömde bort den ibland och när jag åter kom att tänka på den kollade jag om den fortfarande levde...och den rörde på sin stjärt. Jaja tänkte jag och lät den ligga kvar i muggen.
Och så för några dagar sedan så fann jag skalet tomt.....men där fanns ingen fjäril. Kattmat??
Jaja tänkte jag, men lite besviken var jag allt för att jag inte fick se fjärilen. Men så efter någon dag hittade maken den sittandes på fönsterkarmen. Stor och stilig och väldans vacker. Helt otroligt vacker! Jag har aldrig sett en liknande nattfjäril innan. Och jag har absolut ingen aning vad det är för en sort.
Vet du?
Puppan var som sagt stor, största jag någonsin har sett, dryga 5 cm lång och tjock som ett finger. När jag tryckte yttepytteförsiktigt på den rörde den på sin stjärt. Så nog levde den allt...vad det nu var för något som gömde sig inne i det skyddande höljet.
Men hände det något då? Nä....inte mycket. Puppan låg där i muggen, stor och chokladbrun, men utan att vilja förvandlas till en fjäril.
Jag glömde bort den ibland och när jag åter kom att tänka på den kollade jag om den fortfarande levde...och den rörde på sin stjärt. Jaja tänkte jag och lät den ligga kvar i muggen.
Och så för några dagar sedan så fann jag skalet tomt.....men där fanns ingen fjäril. Kattmat??
Vet du?
onsdag 18 maj 2011
...och nu är de sju!
I går berättade jag om att en av Huldas kycklingar tyvärr dog en sorglig död då hon hade fastnat och blivit nerkyld. I början av sina liv är kycklingarna i stort behov av värme och skydd av sin hönsmor och klarar sig inte länge själva.
Senare på kvällen minskades Huldas kycklingskara med ytterligare en kyckling, så nu har hon sju dunbollar att bry sig om. Nu var det inte en olycka som minskade på kycklingskaran utan det var vi som plockade bort en av kyckling då den inte utvecklades som den skulle.
Kycklingen såg helt deformerad ut och hade problem med att röra sig. I början trodde jag att den bara var instabil på benen så som kycklingar är de första dagarna av sina liv, men till skillnad mot övriga så blev den inte bättre. Och när jag kollade närmare på det lilla livet så såg jag att den var helt skev i kroppen och att ena benet pekade snett utåt.
Det låter kanske grymt att ta död på en kyckling, bara sådär, men det skulle vara djurplågeri att ha ett den kvar. Dels för at den kanske hade ont av sin defekt, eller skada och sen för att den skulle få det mycket tufft i flocken, om den hade överlevt. Den som inte är snabb och frisk blir snabbt utsatt för styggheter från övriga i flocken.
När alla är friska är det oftasts lugnt och harmoniskt i flocken men när någon blir sjuk så kan det snabbt gå illa för den som inte hänger med...
Senare på kvällen minskades Huldas kycklingskara med ytterligare en kyckling, så nu har hon sju dunbollar att bry sig om. Nu var det inte en olycka som minskade på kycklingskaran utan det var vi som plockade bort en av kyckling då den inte utvecklades som den skulle.
Kycklingen såg helt deformerad ut och hade problem med att röra sig. I början trodde jag att den bara var instabil på benen så som kycklingar är de första dagarna av sina liv, men till skillnad mot övriga så blev den inte bättre. Och när jag kollade närmare på det lilla livet så såg jag att den var helt skev i kroppen och att ena benet pekade snett utåt.
Det låter kanske grymt att ta död på en kyckling, bara sådär, men det skulle vara djurplågeri att ha ett den kvar. Dels för at den kanske hade ont av sin defekt, eller skada och sen för att den skulle få det mycket tufft i flocken, om den hade överlevt. Den som inte är snabb och frisk blir snabbt utsatt för styggheter från övriga i flocken.
När alla är friska är det oftasts lugnt och harmoniskt i flocken men när någon blir sjuk så kan det snabbt gå illa för den som inte hänger med...
tisdag 17 maj 2011
Kaos, panik och död
I morse när jag gick ut för att se till hönsen så fann jag en kaja som flög fram och tillbaks i hönsens utegård. Hur hade den kommit in dit?? Det kunde jag inte alls begripa. För även utan presenningen som vi spänt över höngårdens tak och det finmaskiga nätet som vi satte upp på väggarna i hönsgården för att förhindra att hönorna blir smittade av Newcastleviruset så skulle inte en kaja kunna ta sig in i hönsgården. För utegården har nät både på tak och väggar.
Nätdörren måste vara öppen, var min första tanke. Jag rusade runt hönshuset bara för att finna att dörren var väl stängd och haspen satt på plats. Men hur hade fågeln kommit in??
Det var dock inte svårt att få ut kajan då den mer eller mindre direkt flög mot den nu uppställda nätdörren. Något fel på deras syn är det då inte.
När kajan väl var fri igen gick jag in till hönsen och fann att en av Huldas dunisar var utanför skyddet som är uppställt mot gallerburen och pep hysteriskt då den inte kom in till sin hönsmamma. Jag lyfte in den lilla och såg i samma stund något svart sitta fast i gallret....först tänkte jag det var en kajunge men det var en av Ann-Bertils halvstora kycklingar som försökt ta sig in genom gallret till Hulda och hennes dunisar och fastnat halvvägs. Lite för stor för att ta sig igenom gallret.
Men varför ville den in till Hulda? Inget som skulle vara så speciellt populärt. Jag förstod inget. Efter en del pillande kom den hysteriskt pipande kycklingen loss. Eller rättare sagt när jag försökte hjälpa kycklingen pressade den sig igenom helt panikslagen....den borde inte kommit igenom men men det gjorde den ändå.
Sen såg jag att Huldas lilla grå dunis saknades och fann henne till slut inklämd i ett hörn mellan galler och brädbiten som hindrar kycklingarna från att ta sig ut ur buren.
Då började jag inse hur kajan hade kommit in till utegården. Den hade troligen tagit sig in via takventilationen och skapat panik och oreda inne i hönshuset. Tydligen hade kajan inte hittat ut genom ventilen igen, men däremot ut till hönsgården.
Så troligen har kycklingar helt panikslagna försökt fly undan en troligen lika panikslagen kaja. Visst händer det att kycklingar förirrar sig bort eller lyckas fastna på de mest märkliga ställen....men inte i en sådan omfattning som i morse. Och troligen var kajstackaren minst lika rädd som kycklingarna. För jag misstänker starkt att den blev jagad och attackerad av tupparna och kanske även av hönorna.
Efter att ordningen var återställd åkte jag och maken hemifrån och när jag åter var hemma igen vid lunch kollade jag till hönorna igen. Då fann jag att en av Huldas fyra gula kycklingar saknades. Efter att letat både ute och inne fann jag henne till slut fastklämd bakom galler och vattenautomat. Svårt nedkyld.
Jag försökte värma upp henne men tyvärr så var kycklingen för nedkyld och dog. Vet inte om ungen hade suttit fast där sedan i morse eller om det hände därefter. Jag hade försökt räkna dem i morse och trodde mig se dem alla, men de är snabba och många och de har en benägenhet att gömma sig under sin hönsmor.
Nu så här efteråt önskar jag att jag hade varit noggrannare i mitt räknande av dunisarna för då skulle jag troligen kunnat förhindra att dunisen blivit nedkyld och dött....om den nu hade fastnat vid kaoset som uppstod vid besöket av kajan. Alltid lika tråkigt när små kycklingar dör...så onödigt...
Nätdörren måste vara öppen, var min första tanke. Jag rusade runt hönshuset bara för att finna att dörren var väl stängd och haspen satt på plats. Men hur hade fågeln kommit in??
Det var dock inte svårt att få ut kajan då den mer eller mindre direkt flög mot den nu uppställda nätdörren. Något fel på deras syn är det då inte.
När kajan väl var fri igen gick jag in till hönsen och fann att en av Huldas dunisar var utanför skyddet som är uppställt mot gallerburen och pep hysteriskt då den inte kom in till sin hönsmamma. Jag lyfte in den lilla och såg i samma stund något svart sitta fast i gallret....först tänkte jag det var en kajunge men det var en av Ann-Bertils halvstora kycklingar som försökt ta sig in genom gallret till Hulda och hennes dunisar och fastnat halvvägs. Lite för stor för att ta sig igenom gallret.
Men varför ville den in till Hulda? Inget som skulle vara så speciellt populärt. Jag förstod inget. Efter en del pillande kom den hysteriskt pipande kycklingen loss. Eller rättare sagt när jag försökte hjälpa kycklingen pressade den sig igenom helt panikslagen....den borde inte kommit igenom men men det gjorde den ändå.
Sen såg jag att Huldas lilla grå dunis saknades och fann henne till slut inklämd i ett hörn mellan galler och brädbiten som hindrar kycklingarna från att ta sig ut ur buren.
Då började jag inse hur kajan hade kommit in till utegården. Den hade troligen tagit sig in via takventilationen och skapat panik och oreda inne i hönshuset. Tydligen hade kajan inte hittat ut genom ventilen igen, men däremot ut till hönsgården.
Så troligen har kycklingar helt panikslagna försökt fly undan en troligen lika panikslagen kaja. Visst händer det att kycklingar förirrar sig bort eller lyckas fastna på de mest märkliga ställen....men inte i en sådan omfattning som i morse. Och troligen var kajstackaren minst lika rädd som kycklingarna. För jag misstänker starkt att den blev jagad och attackerad av tupparna och kanske även av hönorna.
Efter att ordningen var återställd åkte jag och maken hemifrån och när jag åter var hemma igen vid lunch kollade jag till hönorna igen. Då fann jag att en av Huldas fyra gula kycklingar saknades. Efter att letat både ute och inne fann jag henne till slut fastklämd bakom galler och vattenautomat. Svårt nedkyld.
Jag försökte värma upp henne men tyvärr så var kycklingen för nedkyld och dog. Vet inte om ungen hade suttit fast där sedan i morse eller om det hände därefter. Jag hade försökt räkna dem i morse och trodde mig se dem alla, men de är snabba och många och de har en benägenhet att gömma sig under sin hönsmor.
Nu så här efteråt önskar jag att jag hade varit noggrannare i mitt räknande av dunisarna för då skulle jag troligen kunnat förhindra att dunisen blivit nedkyld och dött....om den nu hade fastnat vid kaoset som uppstod vid besöket av kajan. Alltid lika tråkigt när små kycklingar dör...så onödigt...
söndag 15 maj 2011
Det promeneras en del just nu...
Och minst lika svårt är det att sätta ord på det jag ser och känner. Så det får helt enkelt bli ytterligare några bilder från en promenad.
Dagens promenad gick ner i dalgången och varade i dryga två timmar och bjöd inte bara på vårligt blommande fält och träd utan även en hällkista. En stenåldersgrav som vi helt missat tidigare gånger vi gått den rundan.
lördag 14 maj 2011
Katt i låda
En skolåda är perfekt att sova i tycker Felix. Men han fick vika ihop sig väl för att få plats ;-)
fredag 13 maj 2011
Huldas dunisar
Blogger har krånglat rätt så ordentligt de senaste dagarna. Inlägg har försvunnit och det har varit helt omöjligt att logga in. Nu verkar det fungera igen och jag har åter lagt in gårdagens inlägg. Få se om det blir "dubbletter"....om de nu återställer borttagna inlägg...
Här ovan finns i alla fall en liten bildserie med Hulda och hennes nio dunisar :-)
torsdag 12 maj 2011
onsdag 11 maj 2011
Hulda med dunisar
Hulda med sina dunisar.
Jag vet inte riktigt hur många kycklingar Hulda har tuvat fram för de gömmer sig fortfarande mestadels under hennes vingar. Jag har i alla fall fått se en svart, en grå, två rödaktiga och tre gula. Eller om det far fyra gula? Hur många de än är så är de superdupersöta....som alltid :-)
tisdag 10 maj 2011
Dunbollsdags
Då var det dags för tredje kullen med dunisar för det här året i hönshuset. Hulda har ruvat i tre veckor och det har resulterat i allra minst en dunis...en svart dunis med grå haklapp. Det var vad jag fick se nu ikväll när jag tittade till hönorna. Få se hur många som kikar fram i morn under hönapöna Hulda.
Hulda är inte ens året gammal, hon kläcktes förra sommaren framruvad av Börta Bengtsson, och har nu alltså själv blivit "mamma" och verkar veta precis vad hon skall göra. Jag har säkert skrivit det tidigare....men det är verkligen snabba puckar i hönsvärlden.
Jag blir lika gladlycklig upprymd varje gång jag får se de nykläckta dunisarna och jag kan bara inte låta bli att skriva om det heller. Lika lite som jag kan låta bli att "skryta om" om hur bedårande söta de är. I morn kommer det bildbevis :-)
Hulda är inte ens året gammal, hon kläcktes förra sommaren framruvad av Börta Bengtsson, och har nu alltså själv blivit "mamma" och verkar veta precis vad hon skall göra. Jag har säkert skrivit det tidigare....men det är verkligen snabba puckar i hönsvärlden.
Jag blir lika gladlycklig upprymd varje gång jag får se de nykläckta dunisarna och jag kan bara inte låta bli att skriva om det heller. Lika lite som jag kan låta bli att "skryta om" om hur bedårande söta de är. I morn kommer det bildbevis :-)
måndag 9 maj 2011
söndag 8 maj 2011
lördag 7 maj 2011
Kanske lite starkare....
Sommaren kom tillbaks lagom till helgen efter en halv vecka av vinter, med frostnätter och snö.
När helgen bjuder på finväder så är det bara att passa på att fixa med grönsakslanden. Och det är vad jag har gjort dagen lång tillsammans med mor.
Vet inte om jag har blivit starkare eller om det är för att den torra jorden är betydligt lättare att vända jämfört med för två veckor sedan, då jorden var blötare. I vilket fall som helst kändes det betydligt lättare att gräva upp grönsaksland denna gång och ryggen gör inte alls ont. Möjligen kan det vara en kombination...vill bra gärna tro att jag har blivit starkare i mina rygg- och armmuskler ;-)
Det har inte bara grävts och rensat bort ogräs. Jag har även fått ner saker i jorden också. Några sorter av morötter och sallad samt svartrot, gul lök, röd lök och charlottenlök. Totalt tre bäddar på 3 x 1,2 m är färdigsådda och ytterligare två bäddar är fördigvända och redo för sådd.
Kvar finns fem grönsaksbäddar att rensa och gräva upp samt att jag planerar för att gräva bort grässvålen för att anlägga ytterligare en bädd. Så nog finns det att göra maj månad ut :-)
När helgen bjuder på finväder så är det bara att passa på att fixa med grönsakslanden. Och det är vad jag har gjort dagen lång tillsammans med mor.
Vet inte om jag har blivit starkare eller om det är för att den torra jorden är betydligt lättare att vända jämfört med för två veckor sedan, då jorden var blötare. I vilket fall som helst kändes det betydligt lättare att gräva upp grönsaksland denna gång och ryggen gör inte alls ont. Möjligen kan det vara en kombination...vill bra gärna tro att jag har blivit starkare i mina rygg- och armmuskler ;-)
Det har inte bara grävts och rensat bort ogräs. Jag har även fått ner saker i jorden också. Några sorter av morötter och sallad samt svartrot, gul lök, röd lök och charlottenlök. Totalt tre bäddar på 3 x 1,2 m är färdigsådda och ytterligare två bäddar är fördigvända och redo för sådd.
Kvar finns fem grönsaksbäddar att rensa och gräva upp samt att jag planerar för att gräva bort grässvålen för att anlägga ytterligare en bädd. Så nog finns det att göra maj månad ut :-)
fredag 6 maj 2011
Kan inte bestämma mig...
När vi besökte garnaffären hade jag ingen färdig idé om vad jag ville sticka, varken beträffande modell, färg, garntyp eller mönster, bara att det skulle bli en tunnare kofta att bära under sommaren. I garnaffären fanns det hur många fina garner som helst för en sommarkofta och till slut fastnade jag för ett blankt och silkigt bambugarn samt ett luddigt och ögligt alpackagarn, båda äggskalvita.
Det blanka och silkiga bambugarnet gillar jag skarpt men blev däremot inte alls lika förtjust i resultatet av det luddiga alpackagarnet. Hmm....hmm....vad göra?
Eller??
torsdag 5 maj 2011
Vår, sommar eller vinter?
onsdag 4 maj 2011
Lyxfunderingar...
Är det verkligen lyx att kunna köpa alla råvaror året runt - eller leder det bara till att all mat blir "vardag"? Ett överflöd av varor men inget att längta efter....att se fram emot när det är säsong.
Just nu är palsternackor lyx för oss då vi har börjat äta det igen efter ett långt uppehåll under vintern. När tjälen gick ur marken gick det att åter börja skörda palsternackor och därmed finns de åter på menyn i vårt hushåll.
Palsternackorna som har vinterförvarats i jorden för att ge färska rotfrukter till våren. Nu är de uppgrävda för att inte riskera att de bli mat till vårens skadeinsekter. Istället är grönsakslådan i kylen full med färska fina rotfrukter.
Måste nog lyxa till det med en krämig soppa på palsternacka. Det har jag inte ätit på länge.....
Just nu är palsternackor lyx för oss då vi har börjat äta det igen efter ett långt uppehåll under vintern. När tjälen gick ur marken gick det att åter börja skörda palsternackor och därmed finns de åter på menyn i vårt hushåll.
Palsternackorna som har vinterförvarats i jorden för att ge färska rotfrukter till våren. Nu är de uppgrävda för att inte riskera att de bli mat till vårens skadeinsekter. Istället är grönsakslådan i kylen full med färska fina rotfrukter.
Måste nog lyxa till det med en krämig soppa på palsternacka. Det har jag inte ätit på länge.....
tisdag 3 maj 2011
Kalla flingor..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)