Puppan var som sagt stor, största jag någonsin har sett, dryga 5 cm lång och tjock som ett finger. När jag tryckte yttepytteförsiktigt på den rörde den på sin stjärt. Så nog levde den allt...vad det nu var för något som gömde sig inne i det skyddande höljet.
Men hände det något då? Nä....inte mycket. Puppan låg där i muggen, stor och chokladbrun, men utan att vilja förvandlas till en fjäril.
Jag glömde bort den ibland och när jag åter kom att tänka på den kollade jag om den fortfarande levde...och den rörde på sin stjärt. Jaja tänkte jag och lät den ligga kvar i muggen.
Och så för några dagar sedan så fann jag skalet tomt.....men där fanns ingen fjäril. Kattmat??
Vet du?
Den ser ut som en arg varg med tungan hängande ut på den översta bilden där. Vargmal kanske? :)
SvaraRaderaLigustersvärmare skulle jag tro... fin!
SvaraRaderaJag är lite rädd för sådana kryp så hålla den i handen hade jag ALDRIG gjort. Du är modig!
SvaraRaderaVerkligen tjusig! Tyvärr är inte nattfjärilar min specialitet...
SvaraRaderaVilken bjässe!
SvaraRaderaOj, så vacker! Och stor! En svärmare måste det vara men vilken? Vilket underverk hela den där metamorfosen är!
SvaraRaderaJa, det ser ut som en Ligustersvärmare. Fin!
SvaraRaderaInte liten precis.
Tydligen är Ligustersvärmare vår största fjäril.....och nog var den stor :-)
SvaraRaderahimlars vilken snygging..Aldrig sett förrut..=)
SvaraRaderaWow! Gud vad läcker! Vilken bjässe!
SvaraRadera