onsdag 18 maj 2011

...och nu är de sju!

I går berättade jag om att en av Huldas kycklingar tyvärr dog en sorglig död då hon hade fastnat och blivit nerkyld. I början av sina liv är kycklingarna i stort behov av värme och skydd av sin hönsmor och klarar sig inte länge själva.

Senare på kvällen minskades Huldas kycklingskara med ytterligare en kyckling, så nu har hon sju dunbollar att bry sig om. Nu var det inte en olycka som minskade på kycklingskaran utan det var vi som plockade bort en av kyckling då den inte utvecklades som den skulle.

Kycklingen såg helt deformerad ut och hade problem med att röra sig. I början trodde jag att den bara var instabil på benen så som kycklingar är de första dagarna av sina liv, men till skillnad mot övriga så blev den inte bättre. Och när jag kollade närmare på det lilla livet så såg jag att den var helt skev i kroppen och att ena benet pekade snett utåt.

Det låter kanske grymt att ta död på en kyckling, bara sådär, men det skulle vara djurplågeri att ha ett den kvar. Dels för at den kanske hade ont av sin defekt, eller skada och sen för att den skulle få det mycket tufft i flocken, om den hade överlevt. Den som inte är snabb och frisk blir snabbt utsatt för styggheter från övriga i flocken.

När alla är friska är det oftasts lugnt och harmoniskt i flocken men när någon blir sjuk så kan det snabbt gå illa för den som inte hänger med...

3 kommentarer:

  1. Hu men tyvärr är det så att ha djur, man måste agera även om det är skit jobbigt. Det är baksidan och framsidan är när man få se de små liven komma ur äggen och växa och så i.

    SvaraRadera
  2. De sju som är kvar verkar alla må bra och de växer något otroligt. De har redan börjat få vinpennor :-)

    SvaraRadera
  3. Usch jag har ont i magen varenda gång någon av mina kära hönor blir dåliga..
    Men skönt att de andra mår bra..
    /Majsan

    SvaraRadera