Brödbak på stenmalet mjöl...

Nu har jag testat mjölet som vi köpte på Falekvarna. Mjölet har malts i en gammal vattendriven stenkvarn så jag var mycket nyfiken på om det skulle bli någon skillnad mot det mjöl jag brukar använda. Brödet blev verkligen smakrikt och saftigt, men tyvärr klantade jag mig lite när jag skulle baka så inget blev som jag brukar göra. Men det gick bra ändå...trots att degen bara hann jäsa en gång innan den hamnade i ugnen....

Den gamla vattenkvarnen dras i gång under sommaren för att visa hur man malde mjöl förr. Säden är ekologiskt odlat och närodlat så det var verkligen en fullträff hitta det mjölet tycker jag. Vi skall köpa på oss mer mjöl så vi har för kommande bak.... :-)

Väl värt ett besök, del 4

På midsommarafton besökte vi Falekvarna, med dans kring midsommarstången och agilityuppvisning, men roligast av allt var nog att de hade startat den gamla vattendrivna mjölkvarnen och malde ekologiskt råg, spelt och emmer. Jag köpte råg och emmer (en gammal vetesort) och blev alldeles gladlycklig. Att hitta mjöl som är gjort på ekologiskt och närodlat säd och som dessutom blivit till mjöl genom att säden malts i ett yttepytteliten vattendriven kvarn är LYX i min värld  :-)

Falekvarna har inte bara en kvarn....eller rättare sagt hade inte bara en kvarn. Längs det lilla forsande vattendraget låg det ett pärlband av kvarnar och då, för länge sedan, var det hit bönderna transporterade säden för att få den mald.

Idag är det ett fint besöksmål, där man kan gå längs vattendraget och titta på resterna efter kvarnarna och på lördagarna går det även att besöka en av de mer välbevarade kvarnarna för att se den i drift. Då skall det även gå att köpa mjöl. Vi lär återkomma för att köpa mer mjöl....skall bara provbaka på det först. Jag har stora förväntningar på brödet  :-)

Mer information om kvarnmiljön hittar du här....

Förpackningar...

Läs gärna Bondjäntans blogg och det hon skrivit om förpackningar. Bra skrivet och jag håller fullständigt med att det är tramsigt värre när förpackningsindustrin försöker få oss att tro att mer förpackningar av frukt och grönt skulle leda till en bättre miljö. Hur tänkte de då??

Vi kanske istället skulle handla mer ekologiskt, närodlat och närproducerat och även köpa grönt och frukt efter årstid. DET bidrar nog snarare till en bättre miljö...inte ännu mer förpackningar!!

Stadsjord

Projektet Stadsjord tycker jag låter som ett synnerligen intressant projekt ur ett hållbarhetsperspektiv. Att ge alla som vill odla sina egna grönsaker en möjlighet att göra det, även om de bor i en stor stad som Göteborg, resulterar bland annat i minskade mattransporter. Men det ger även andra positiva effekter så som en ökad samverkan och gemenskap för de boende, liksom ökad kunskap om odling.

På den här bloggen, Stadsjord, kan du läsa mer om hur maten odlas i förorterna i Göteborg.

Spanar efter hjärtblad...

Fru Purjo kollar runt i grönsakslandet och letar efter små livstecken efter det som såtts tidigare i vår. Lite har allt kommit upp även om det ännu är svårt att tro att det om några månader kommer att finnas grönt i överflöd. Och det är nästan ännu svårare att tro på att det som odlas i nio bäddar kommer vara tillräckligt för att vi skall bli självförsörjande på grönsaker under ett helt år.

Men som "bevis" för att det faktiskt räcker är de bär och grönsakerna som finns i frys, skafferi och källare. Frysta och förvällda kålrötter, broccoli, blomkål, ärtor och bönor i olika varianter finns i frysen så det räcker fram till höstens skördeperiod. Det finns även några påsar av rabarber, hallon och vinbär till vårens muffins och pajer.

Och i skafferiet finns gul lök så det räcker ännu i någon månad och i jordkällaren finns chutney, äpplemos, inlagda rödbetor och syltat squash så det räcker en bra bit in på hösten. Tidigare i vår grävdes palsternackor upp och i jorden finns fortfarande svartrot kvar från förra årets sådd. Så även tidigt på våren, innan jag ens har börjat så, kan vi skörda och få färska grönsaker.

Det känns helt underbart att veta att med en arbetsinsats, som är långt mindre än man kan tro, så får vi grönsaker som är garanterat närodlat och fria från bekämpningsmedel, konstgödsel och annat som man inte vill få i sig tillsammans med sin mat.

Detta är livskvalitet för mig.....

Timjanbusken har fått fint sällskap av en akleja...och tyvärr även gräs...

Pärlhyasinten är blå och fin...

Mjöl från Wästgötarna

När jag bakar använder jag gärna mjöl från Wästgötarna, som är en ekonomisk förening där medlemmarna har riktat in sig på ekologisk odling av gamla sädesslag. De gör bra mjöl som ger gott bröd. På mjölpåsarna står namnet på den lantbrukare som har odlat säden till mjölet i påsen, vilket känns fint att det är såpass småskaligt att man kan få den informationen. Det är även trevligt att kunna baka med mjöl som är närodlat.

Till brödbaket jag gjorde i förrgår, använde jag dels en vetesurdeg och dels en rågsurdeg med mjöl från Wästgötarna. Här nedan kommer recepten till knäckebröd och limpor.

Väcka liv i surdegarna
Dagen innan jag skulle baka plockade jag fram mina två surdegar ur kylen och matade dem med 3 dl vatten samt 3 dl fullkornsråg till rågsurdegen och ca 4 dl vetemjöl till vetesurdegen och ställde burkarna varmt vid spisen med en handduk över sig. Har du ingen färdig surdeg hittar du recept på hur du startar en surdeg i bland annat Martin Johanssons bok Surdegsbröd eller i Jan Hedhs bok Bröd.

Vetedegen
På bakdagen hällde jag ner vetesurdegen i min hushållsassist och tillsatte 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor (färdig blandning), ca 2 msk honung, ca 1,5 dl krossat linfrö, ca 2 dl skrädmjöl (mjöl av havre) samt så mycket vetemjöl (speltmjöl) som det behövdes för att få en bra och hyfsat klibbfri deg. Tyvärr är jag dålig på att mäta utan jag brukar höfta och kolla på degen hur mycket mjöl som behöver tillsättas.

Jag hällde i 1 msk salt efter det att degen bearbetats i några minuter av assistenten. Efter att degen knådats ytterligare i ca fem minuter så hamnade degen i en inoljad bunke för att jäsa.


Rågdegen
Nu var det rågsurdegens tur att hamna i hushållsassistentens bunke. Jag hällde i 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor, ca 1 dl krossat linfrö, ca 1,5 dl bovetekross i bunken, och därefter tillsatte jag ungefär lika mycket av fullkornsråg, fulkornsspelt och rågsikt tills jag fick en lagom klibbfri deg. Jag häller i mjölet samtidigt som assistenten jobbar med att blanda ihop degen. Och även denna gång tillsatte jag i 1 msk salt efter några minuters knådande av assistenten och därefter körde jag i ytterligare i ca 5 minuter.

Utbakning
När degarna jäst till dubbel storlek, vilket tog 2-3 timmar, började jag med själva utbakningen av knäckebröden. Då kom bakbordet fram tillsammans med brödkaveln, kruskaveln, degskrapan och en gaffel för att nagga med, samt ett mått för att kunna ta ut lagom stora knäckebrödsrundlar med. Vid bakbordet hade jag även vetemjöl för det går åt mycket mjöl vid utkavlingen så att inte degen fastnar i bakbordet. Vid gräddningen använder flergångsbakplåtspapper på plåtarna.

Ugnen satte jag på 200 grader innan jag började jobbet med att kavla ut degen tunt, tunt och krusade dem fint med kruskaveln och naggade dem med gaffeln. De gräddades ca 10-15 minuter tills de fck fin färg och lades sen på galler för att kallna. Till en början är knäcket synnerligen oknaprigt men när de har legat några timmar på gallret är de mer knäckebrödslika i konsistensen.

Det blev även två limpor
Jag använde drygt hälften av degarna till knäckebröd och den andra delen formade jag till limpor, en av var deg. Jag la dem i varsin brödform och ställde dem att jäsa i kylen över natten. På morgonen, dagen efter, gräddade jag dem i 200 grader. För att veta när de var färdiggräddade använde jag en digital mattermometer som jag satte på 94 grader och stack in den ena limpan innan jag ställde in dem i ugnen.

Du hittar fler recept i köket....:-)