Ållebergs änne...

Jag lever fortfarande på gårdagens underbara promenad upp och ner för Ållebergs norra ände. Soligt och klart väder gav en underbar utsikt över fälten bort till Gerumsbergen.

Varmt och mysigt...

Somliga i famíljen uppskattar årstiden med varma element mer än andra..... ;-)

Under vinterhalvåret finns nästan konstant en katt liggandes på elementet i köket.

Jag har vikt en handduk och lagt över elementet. Garanterat uppskattat av katterna Felix och Salix....

Mönster, mönster....

Det har som sagt varit rätt möe jobb på sista tiden så jag har inte hunnit sy eller sticka så mycket som jag har haft lust till. Ser i min blogg att det var så länge sen som i början av september som jag klippte till livet på fleecetröjan och sen dess har det inte hänt så värst mycket förrän under denna vecka.

Nu är krage och dragkedja på plats och ärmarna är tillklippta, så snart skall nog fleecen vara klar. Och jag tror att tröjan kan bli riktigt bra...än så länge ser det bra ut...

Det svarta och lurviga som syns på bilden är inte en pälskrage som jag tankt sy fast på fleecen
utan mors hund som var otrooooligt nyfiken på vad jag hade lagt på mattan.

Idag tog jag åter en paus från fleecen för att rita mönster till två blusar. Sy kan jag göra när jag kommer hem från jobbet på kvällarna, men det går det inte att konstruera mönster på kvällarna. För det kräver mer tankemöda än vad jag mäktar med en vardagkväll efter en stressig jobbdag. Däremot kan det vara lagom avkopplande att sitta och gasa på den gamla symaskinen och sy en eller två sömmar.

Blusarna som jag gör mönster till är ganska "o-mig" i tyg och modell....de är "sötare" än vad jag brukar sy.

Den ena blusen skall jag sy i rosa tyg med vita prickar. Modellen har vidd i livet, korta ärmar och dubbelknäppt front. Vita passpoaler på krage och knäppning plockar upp det vita i tyget.

 Knäppningen är jag rätt nyfiken på om den funkar som jag tänkt. Det återstår att se  ;-)

Den andra blusen ser ut som följande och kommer att sys i ett blåblommigt bomullstyg......sött, sött. Även den här blusen kommer att få vidd i livet, men långa ärmar...

Sommarminnen i små glasburkar...

Nu har jag använt min nyinköpta tork för att torka ytterligare några sorter av sommarens örtkryddor: timjan, rosmarin, salvia och citronmeliss. 

De söta och mjukt formade glasburkarna köpte jag i en liten butik i Lidköping i somras. Så nu har jag sommarminnen gånger två i hyllan ovanför köksbänken...  :-)

Galet värre!

Bengt, Tut, Öt och Rickard är otrooooligt ointresserade av tuppkycklingarnas försök till galande....

Det låter helt galet i hönshuset just nu. Sommarens tuppkycklingar tror de kan gala....vilket de INTE kan. Det låter helt enkelt fruktansvärt, den ena tuppen bräker värre än den andre. Men det verkar inte hindra dem det minsta utan de "gal" så mycket strupen håller. Och med tanke på att sommaren resulterade i tio tuppkycklingar så kan du tänka vilken oljud hönshuset erbjuder just nu.

De försöker säkert imponera på hönorna med sitt galande, men det har de inte mycket för. Sommarens hönskycklingar tycker de bara är jobbiga med sina taffliga försöka till uppvaktning och hönshuset vuxna hönor tolererar dem inte alls utan rycker stjärtfjädrarna ur deras ungtuppstjärtar.

Ingen uppskattning från något håll med andra ord  ;-)

Och de stora tupparna, som minsann vet hur man gal, ignorerar dem helt, så länge de håller sig ur vägen. Men det lär nog snart ändra sig när kammarna har vuxit till sig på ungtupparna. Då kommer även stortupparma rycka fjädrarna ur stjärten på dem och visa vem som bestämmer i hönsgården.

Sura trendtankar...

Då har man gått och blivit trendig....och detta bara för att jag bakar surdegsbröd och odlar mina grönsaker. Vem kunde tro det för bara några år sedan. Då var man ju nästan lite av ett UFO bara för att vi prenumererade på tidningen Åter och satsade på självhushåll.

Och inte nog med att vi är trendiga, jag som kvinna känner även en stark och omedveten längtan efter att bli hemmafru!! Ok??? Ursäkta språket...men så fan heller!!

Jag vet mycket väl varför vi strävar efter självhushåll och lagar så mycket som möjligt av vår mat från egenproducerade eller köpta ekologiska råvaror. Och det har varken något att göra med trender eller längtan efter att bli hemmafru.

Våra bevekelsegrunder för vårt sätt att leva ligger mer i en önskan att vi skall leva ett så långsiktigt hållbart liv som möjligt och rimligt, genom att bland annat förbruka så lite som möjligt av jordens ändliga resurser. Låter kanske pretto...men så tänker vi. Detta i kombination med att vi vill äta god, hälsosam och nyttig mat, som inte är hårt processade eller fulla av en massa utfyllnadsmaterial som inte tjänar annat till än att bidra till lång hållbarhet och feta plånböcker för matindustrins pampar.

Sen känner vi båda en stor avsmak för hur djuren lever sina korta liv i köttfabrikerna, där allt verkar vara tillåtet så länge det bidrar till effektivisering och ökad lönsamhet.

Dessutom är trender bara något övergående, som håller fram till nästa trend. Jag vill INTE att hållbart och medvetet sätt att leva skall vara trendigt.....jag ser hellre att även det är hållbart och håller längre än ett halvår ....eller hur länge en trend nu håller?!

Så långt bort....

Tittade runt bland mina bilder och hittade detta foto från i somras.

Sommaren känns redan så långt bort....

Torkat äpplen och kryddor

I helgen har jag torkat äpplen och kryddor i min nyinköpta tork. Jag lovade i ett tidigare inlägg att jag skulle komma med en rapport om hur väl apparaten gjorde sitt jobb. Visst...inga problem, tänkte jag...då!

Men så enkelt var det ju inte att sätta betyg på en tork då jag inte har andra några andra torkar att jämföra med. Dessutom har jag väldans begränsad erfarenhet av att torka frukt eller kryddor. Har inte gjort det så många gånger tidigare, varken med eller utan torkapparat.

I vilket fall som helst så har jag i helgen torkat äpplen och det gick ju bra även om det tog hyfsat lång tid att få dem torra nog. Något längre än de 6-8 timmar som det stod i manualen att det skulle behövas för att torka äppelskivor. Men till slut så var äppelbitarna torra nog för att läggas i en burk....gott blev det också...

Just nu håller jag på att torka olika kryddor. Tidigare idag torkade jag rosmarin och det gick finfint. Jag stoppade hela kvistar i torken och repade av bladen när de var torra. Vilket funkade bra. Det var lätt att repa av bladen från kvisten när de hade torkat.

Jag är ganska så övertygad om att jag kommer att använda torken en hel del, för den var trots allt lättanvänd och fick frukten och kryddorna torra och fina även om det tar sin lilla tid.

En annan liten mojäng som jag använde för första gången i helgen var äppelskalaren. Jag blev grymt imponerad. Så genialisk och så enkel att använda. Snabbt gick det också. Och inte nog med att den lätt och smidigt skalade äpplet, dessutom så skivade och kärnade den ur frukten. 

Den var väl aningens generös när den skalade men å andra sidan lider jag inte någon större brist på äpplen. Brukar varje höst behöva köra iväg 10-15 skottkärrelass med fallfrukt till komposten. Och skalremsor och kärnhus fick hönorna mumsa i sig så de kom ju till "nytta".

Ändrade planer...

Idag skulle jag bara umgås med min symaskin, hade jag tänkt....och sett fram emot....länge. Förutom att tvätta, plocka undan, baka och övrigt sånt som gärna ligger och väntar på att göras när helgen kommer, så skulle jag bara rita mönster, klippa tyg och sy. Jag har en hel del fina tyger som ligger och väntar på att bli något snyggt och under de senaste intensiva jobbveckor har jag längtat till denna helg då jag bara skulle sy....och sy. Men så vart det inte riktigt.....jag och symaskinen har knappt sets idag.

För det har ju gått och blivit fint väder!! Minst sagt otippat....

Så idag har jag istället varit ute och fixat i trädgården. Måste ju passa på när solen tittar fram och himlen är blå....och när det nästan är helt vindstilla. Idag har jag kört trädgårdskorgar med äpplen och ogräs till komposten, plockat undan stöttorna för täckduken som täckt kålen....och lite annat plock och fix. 

Roligast var nog att få skörda grön och fin mangold. Det såg inte så fasligt mycket ut när mangolden stod i grönsakslandet men hundan vilket berg det blev på köksbordet  :-)

Just nu håller jag på att förväller mangolden - stjälkar och blad var för sig. Sen när de har runnit av och svalnat skall de styckfrysas för att därefter hamna i fryspåsar och i frysboxen i källaren. Det var andra rikliga skörden den här säsongen så vi lär ha mangold så det räcker till nästa sommars skörd. Härligt  :-)

Höstfärger

Höstens färger är helt klart mina favoritfärger alla gånger. Och då inte bara lövens starka röda och gula färger utan även fältens gulmurriga färger, himlens blygråa moln, den upplöjda jordens mörkbruna nyanser. Jag gillar höstens murriga och mättade färger - långt, långt bort från pastell och neonfärger.



När jag tidigare i dag köpte alpackagarn till halvvantar och mössa så drogs min blick direkt till garnerna som gick höstlövsfärger. Rött, orange och gult....varma och sköna färger för en mörk och grå vinter.

Förra årets stickade halvvantar börjar ge upp. Garnet är tunnslitet i tumgreppet och kommer inte att hålla länge till. Även förra året gick halvvantarna i varma färger (så klart ;).

Vantarna och mössa kommer att passa fint till min röda halsduk som snart är klar.

Det har tagit en stund att bli klar med halsduken....det är liksom inte så upphetsande att sticka en halsduk. Fram och tillbaks, fram och tillbaks...varannan maska rät, varannan maska avig....varv efter varv. Men fin blir den och snart är den som sagt klar och då skall jag ta mig an mina vantar och därefter mössan. Det kommer garanterat bli roligare  :-)

Höst i ett soligt Göteborg

Idag bjöd Göteborg på sol, värme och löv i alla de färger.....och på en härlig höstpromenad genom stan....

Höstdepp?

Kan även katter lida av för lite ljus? Har vi en höstdeppig katt?

Salix skriker och ylar mest hela tiden. Hon är en pratig katt men brukar inte vara fullt så gnällig som hon är just nu. I vanliga fall går det oftast även lista ut var skon klämmer. Hon ylar för att hon vill ha mat (oftast) eller hon ylar för att hon vill ha kel (tämligen vanligt det med vid närmare eftertanke).....men nu verkar inte ens kel och mat räcka för att göra henne tyst och nöjd.

Yl, skrik, svansa efter, jama och ännu mera yl.... försöka sitta på bordet när vi äter....yla vid dörren för att komma ut, sitta i fönstret och vilja in....sätta sig vid dörren och jama sig ut, sätta sig i ett fönstret en minut senare för att komma in.....lite mer jam och skrik.....

Gissa om jag börjar bli småtrött på sötnosen....  ;-)

Fjädrar men inga ägg..

  Hysterix ser erbarmeligt tanig och rufsig ut....

Jag skulle tro att det går att få ihop till en tupp och någon liten höna av alla fjädrar som ligger på golvet i hönshuset. Räven har INTE varit på besök men däremot ruggar hönsen.

Högsta tuppen Hysterix är långt i från sitt ståtliga och stiliga jag. Nu saknar han alla sina långa stjärtfjädrar och hans i vanliga fall så tjocka halskrage är tunn och spretig. Han ser helt enkelt för eländig ut...tuppskrället.

Så här brukar Hysterix se ut när alla fjädrarna är på plats....

Även många av hönorna ser bedrövligt ynkliga ut. Tufsiga och halvnakna. Halsar som sticker fram ur glesa kragar och inga rumpor. Och inte blir det några ägg heller....rugghönor.

Däremot så ser sommarens hönskycklingar fina ut....som små minihönor. Tuppkycklingarna har ännu inte fått stjärtfjädrarna på plats än mindre kammen, men det är inte långt kvar till de är lika stora som de vuxna tupparna. Så snart lär Hysterix, Bengt och Rickard få hård konkurrent om damerna...

Små och gröna...

De skulle vara gula, svarta och röda....med det vart bara några få ynka gröna! De behövde helt klart mer omvårdnad än vad de fick mina stackars tomatplantor.

Men nästa år skall det bli annorlunda. Då kommer mina taffliga försök att odla tomater vara ett minne blott. För då har jag läst boken Odla tomater av Åke Truedsson. Jag har än så länge bara bläddrat i boken så vet inte om den är bra eller ej, men jag gissar på att jag är en mycket klokare tomatodlare efter att ha läst den. Det finns liksom goda förutsättningar för det  ;-)

Även utan tomatboken kommer jag nog få bättre skördar om jag bara ger tomatplantorna lite mer uppmärksamhet och kärlek, samt ser till att tomatfröna kommer i jorden tidigare. Så de har en rimlig chans att mogna innan höst och vintern kommer.

I år har tomaterna blivit skämmigt försummade och naturligtvist svarar de med taniga och ynkliga plantor och små och gröna tomater. Det är övriga grönsaksodlingar som har fått all min uppmärksamhet och i grönsakslandet har det vuxit finfint i sommar. Där finns fortfarande mycket att skörda i form av bönor, morötter, flera sorters kål, palsternackor, haverrot, svartrot, persiljerot...och säkert något mer.

Snart....

Snart är jag tillbaks! Skall bara pusta ut lite efter en brutalintensiv vecka. Möe jobb har det varit men nu kommer det åter finns tid för mer "normalt" Fru Purjo-fixande´....  :-)