Smått, smått men ändå så stort...

Det är inte stort det som har kommit upp ur jorden i miniväxthusen. Men att dessa yttepyttesmå frön kan innehålla något liv? Det är däremot minst sagt "stort". Rent av ofattbart stort!

Än är det ett litet tag tills det är dags för omskolning. De flesta som har kommit upp har inte mer än fått sina första hjärtblad. De skulle nog må bra av lite extraljus...

Äntligen är vi med kökssoffa

Äntligen står den där. Kökssoffan! Efterlängtad...

Vi har länge önskat oss en kökssoffa. Får väl erkänna att vi inte alltid varit så värst flitiga på att leta efter en passande kökssoffa, med tanke på hur mycket vi har önskat oss en kökssoffa. Visst har vi missat några fina kökssoffor på blocket, och ratat några löjligt dyra på samma ställe. Visst har vi hittat några kökssoffor av nyare modell på loppisar som vi också har ratat. Kökssoffor som det inte går att bädda i och som är hopsatt med osnygga IKEA-skruvar. Men mest har vi ägnat oss åt att önska att vi hade en fin kökssoffa i köket framför elementet.

Men i dag så hände det! På Pingstkyrkans lördagsloppis stod den och väntade på oss..... för bara 500 spänn! Två tanter höll som bäst på att mäta upp soffan och dividera om soffan skulle få plats eller ej när jag fick syn på den. Jag smög runt i närheten och låtsades inte alls vara intresserad av samma byte. Pillade istället på några stolar och bord som fanns intill. Men så fort damerna hade tagit två steg bort från soffan dök jag på den.

I och för sig har vi letat efter en soffa med smala ribbor i rygg och armstöd...du vet säkert vilken modell jag menar...men den här får väl duga så länge tänkte jag och plockade fram kortet och betalade.

Nu när soffan står i köket tycker jag den är helt perfekt. Så klart vår kökssoffa skall ha svängd rygg och armstöd. Däremot skall dynan bort. Den är för liten och dessutom är tyget helt gräsligt. Något beige möbelplysch i syntet....inge snyggt!! Men det skall ju in te vara så svårt att fixa till......

Kökssoffan har även blivit invigd av en Felix, som lade sig till rätta på den fulbeiga dynan, och en manligt sjuk make som ockuperat soffan hela efterniddagen. Japp en kökssoffa är bra att ha....

Får jag bjuda på lite sommarlängtan??

Så mycket mat...

Det finns väldigt mycket att välja på när man besöker de stora matvaruhusen. Det är rader med frysdiskar med färdiglagat och djupfryst. Det är stora kylar som exponerar mjölkprodukter i otroliga mängder och  i alla möjliga kombinationer och smaker. Det hylla efter hylla med bröd, knäcke, kakor, chips, halvfabrikat och färdiglagat...men inget som lockar!

Jag skulle vilja köpa något gott, något som inte brukar hamna i korgen, något som bjuder på nya smaker.....men jag hittar inget! Inget lockar...

När vi handlar mat så blir det låglaktosmjölk, a-fil, ett par ostar och ibland mjöl och gryner och ännu mera sällan köper vi bönor, matvete, ris och sånt och lite kött. Det mesta är ekologiskt förutom låglaktosmjölken som inte finns som sådan i vår affär. När vi veckohandlar, dvs "storhandlar", blir det lite råvaror i ett hörn av kundvagnen.

Det har sina fördelar att vara självförsörjande på mycket av maten vi äter, det går jädrans snabbt att handla. Och då vi köper ungefär samma saker varje gång så vet vi var varorna finns....smidigt.

Men så ibland vill man köpa det där lite extra....köpa färdig matglädje....men som sagt jag vet inte vad det skulle vara. För det mesta som finns i hyllorna lockar med stora smakupplevelser men bjuder på ganska så bleka sådana.

Det vi lagar hemma blir oftast så mycket godare än det som finns i hyllorna i affären. Brödet vi bakar är hästlängder före i smak och konsistens jämfört med plastpåsebrödet, liksom kakorna, rödbetorna....osv, osv. Och då är vi inte på något vis några mästerkockar....utan lagar lite på en höft så som de flesta gör.

Att jag inte hittar något beror helt enkelt av matindustrin har gått ett steg för långt i sin iver att effektivisera och öka vinstmarginalerna. De tar bokstavligen död på alla smaker i deras behandling av råvarorna. Och detta försöker de dölja med socker och salt i allt för stora mängder och en otal konsistens- och smakgivare, men utan att lyckats

Jag vill ha "riktig" mat där det går att urskilja de enskilda råvarornas smaker och konsistens....men det hittar jag inte i så mycket av i den stora matvaruaffären. Det går om man håller sig till "rena" råvaror och sen tillagar råvarorna hemma....men i övrigt finns det inte så mycket snabba och glada smakupplevelser för fredagsmyset.

Mössan är klar och använd....

Mössan är klar sedan ett litet tag och har varit flitigt använd under de senaste veckorna. Det är ju KALLT ute...!!

Och idag kom jag igång med ett nytt stickprojekt. Den här gången skall det bli en kofta av något slag....har bara i stora drag bestämt mig hur den skall se ut. Ett är då säkert....tröjan kommer att delvis stickas i ett mörkblått Eskimo-garn. Det andra garnet får ni se nästa gång.

Min gamla stickpåse vill inte hålla tätt längre utan läcker stickor mest hela tiden. Så jag rotade runt bland grejerna i arbetsrummet och hittade en tygpåse där ÅF hälsar alla God Jul. Funktionellt men lite i ofas med högtiderna....

Det växer i källaren

Det händer spännande saker i källaren.....

Har fått en utmärkelse

Jag har fått en utmärkelse, "Liebster Blog", av Anna H med bloggen Lill-Hastra Trädgård. Tack, tack....roligt att min blogg kan vara till glädje och nöje....och förhoppningsvis till lite inspiration för ett hönsigare och grönare liv  :-)

I "manualen" för utmärkelsen står följande:
•Det är en blogg-award som du har möjligheten att dela ut till dina 3-5 favoritbloggar som har mindre än 100 följare.•Du meddelar bloggaren genom att skriva en kommentar i deras blogg. Du berättar att deras blogg är en av dina favoriter och att den har blivit utnämnd till en Liebster Blog Award.
•Den som mottager utmärkelsen/awarden skickar länken till personen som delade ut den och till fem av hans/hennes favoritbloggar med mindre än 100 följare.

Jag tycker ärligt talat sånt här är styggt svårt. För alla som finns i min blogglista är ju mina favoriter på ett eller annat sätt. Och sen välja ut några...hmm. Så jag tycker att alla är värda en award och får gärna ta åt säg äran av "Liebster Blog"  :-)
 
Men jag vill nog ändå passa på att rikta lite extra uppmärksamhet till tre bloggar:
 
Bondjäntan är en av de bloggar som jag först började följa som ny i bloggvärlden och alltid har uppskattat att besöka. Jag gillar och känner igen mig i hennes värderingar kring bland annat hållbar livsstil och mat, intressen för djur och då i synnerhet höns, odlingar och böcker och inte minst så uppskattar jag hennes sätt att formulera sig. Så missa inte hennes fina blogg...
 
Tove med bloggen Det goda livet har en underbar självdistans och en minst lika underbar förmåga att formulera sig om saker och ting i vår minst sagt galna värld. Mitt i prick....du satte ord på mina tankar....kunde verkligen inte formulerat det bättre själv....är kommentarer jag ofta kan skriva efter hennes inlägg. Hon bjuder helt klart på sig själv....
 
Och för er som inte kan få nog av hönsbilder och blogginlägg om höns kan jag varmt rekommendera att besöka Eggeby. Majsan bjuder på det mesta som händer i hönshuset och alla de tokerier som hennes älskade fjäderfä hittar på. Roligt och totalt hönsodistanserat  :-)

Smällkallt och vintervitt

Det är smällkallt ute och vintervitt! Väldigt mycket februari helt enkelt. Väldans vackert och det droppar skönt från taken när solen ligger på.

Visst längtar jag efter vår och sommar, men på något vis har jag vant mig vid att det är vinter och kallt, eller vad man nu kan kalla det jag just nu känner för smällkallt och vintervitt.

Så här års brukar jag vara långt mer jag-längtar-efter-våren-hispig, och lägga märke till vartenda tecken som kan tyda på att snart...snaaaart...är det vår. Visst längtar jag efter vår nu också, men i år tänker jag faktiskt inte så mycket på det och letar inte maniskt efter vårtecken och kollar klockan och tänker...."Ååååå.....klockan är halv fem och det är fortfarande ljuuuuust uuuute"...inte lika ofta i alla fall.

Det ÄR vinter just nu och jag tänker att det är rätt ok...ändå...även om jag är less på att halka omkring. Framför allt vill jag ju inte att tiden skall gå fortare än vad den redan gör. För livet rusar fort nog. Så just nu trivs jag med vintern bättre än vad jag brukar så här års och tänker att det är rätt gött att ha våren att se fram emot. Jag har helt klart ett mindre energikrävande förhållande till vintern just i år  ;-)

Och det går ju alltid att sticka ner näsan i miniväxthusen som står lite överallt i fönstren.....

De växer fort

Röda Ullas dunbollarna växer fort. Filmen här ovan är från den 11 februari då kycklingarna är fyra, fem dagar gamla....



och den andra filmsnutten är från idag. De är nu två veckor gamla och de har redan fått små vingar....

Vintertulpan

Veliga hönor

Dagarna har blivit längre och hönorna är extra ruvvilliga....eller snarare ruvveliga. I några dagar har Paula legat platt på plastägg och från och med i går på riktiga ägg. Då hon verkade ha bestämt sig så bytte jag ut plastäggen mot några som verkligen kan resultera i dunbollar.

Men i morse så låg Börta Bengtsson på äggen istället och i redet under låg en av de röda hönorna, Mona eller Gudrun. men ingen Puala?! Ja ja...tänkte jag. Börta är ju en erfaren hönsmamma så det blir väl bra ändå...

Men nu ikväll när jag skulle flytta ner redet med Börta till en bur så låg inte bara Börta och tryckte på äggen utan även Paula....och i redet under var det åter tomt! Efter att jag flyttat ner redet med Börta och Paula så tröttnade båda hönorna och ville åter sova pinne. Så nu är alla reden tomma...igen...

Om de ändå kunde bestämma sig  ;-)

Läsvärda överraskningar i brevlådan

I dag låg tidningen Åter och väntade i brevlådan när vi kom hem. Lycka!

Jag tycker tidningar, av modell månadsmagasin, blir allt ointressantare för var år som går. Tidningarna lider allt mer av lättsmälthet.. det är bildkollage på bildkollage och till det kortkorta texter som inte leder djupare än nån millimeter under den glassiga ytan...och är därmed varken till nytta eller nöje. Tycker jag. Visst finns det undantag. Och visst finns det många tidningar som jag ännu inte har bläddrat i, som jag därmed näppeligen kan ha någon åsikt om....

Ett stort undantag till den här förtunningen av textmassa och innehåll är i alla fall Åter.

Åter är en tidning som är helt späckad med inspiration och intressanta artiklar, här rymmer varenda sida nyttig fakta och stor kunskap. Är man inte det minsta intresserad av odling och djurhållning, syltning och slakt, redskap och hantverk, allt med inriktning mot självhushåll, så är kanske tidningen inte fullt så spännande. Men i min värld är den en av de bästa tidningarna  :-)

Inte nog med att Åter kom den här veckan. Häromdagen låg det två paket med böcker, Välfärd utan tillväxt av Tim Jackson och Vasa döttrarna av Karin Tegenborg Falkdalen, samt ytterligare en tidning som jag också gärna bläddrar och läser i - Hemslöjd, som har fått ny layout...och även nytt namn.

Så nu skulle jag lätt kunna ägna de närmaste veckorna, uppkrupen i soffan, med att läsa och läsa. Men med nya glasögon som ögonen inte ännu har vant sig vid så lär jag få portionera ut mitt läsande i små doser. Skulle nog fått göra det ändå...även utan nya glasögon... för varken jobb eller gård skulle "acceptera" att jag försvann in i braiga tidningars och böckers värld.... helt och hållet....

Ladda upp en katt...

Katterna blir gärna uppladdade av statiskt elektricitet vid torrt och kallt väder. Då får man nöja sig med att klia dem lite försiktigt i nacken så man inte laddar upp dem allt för mycket.

Även utan klappar blir katterna gärna uppladdade. När Felix ställde sig upp för att sträcka på sig och byta ställning för sitt fortsatta sovande, knastrade och sprakade det om hela katten och håren på svansen stod rakt ut.

Inte lätt att vara katt att när man får urladdningsstötar så fort man ändrar liggställning.

En föraning om vår...

Det spelar ingen roll att det är 10 minus ute och att allting är vitt, vitt.....för våren kommer alltid lite tidigare till dem som odlar!

Purjolöken gror och ser ut som små spretiga grässtrån...som nån har böjt på mitten. Fråga mig inte varför men så gror purjolök....och snart är det vår ute också.

Gamla tapeter!

Tapet i vardagsrummet. Det mesta som vi hänger upp på väggen försvinner in i tapeten...eller skär sig totalt mot de tungbeiga färgerna. Trots detta är jag rätt så svag för tapeten...gillar nog medaljongtapeter  :-). 

Vårt hus är från 20-talet nån gång. Exakt när huset byggdes vet vi inte då all sådan dokumentation försvann i samband med att kommunhusets arkiv brann. Efter branden fick vårt hus, liksom övriga hus i byn, byggår 1927 och det stämmer säkert på ett ungefär. Så sägs det i alla fall....

Senaste större renoveringen av huset skedde nån gång under 60-70-talet, vilket syns ganska så väl på husets tapeter. Vi håller så smått på att renovera huset igen och allt eftersom så kommer tapeterna att försvinna. Inte för att jag har så mycket emot tapeterna utan mer för att de börjar bli ganska så slitna. Än så länge är det bara tapeterna i köket som är nya, om man bortser från tapet i garderob samt skrubben under trappan, vilka vi har byggt sedan vi flyttade in.

Gammal kökstapet

Nuvarande kökstapet

När vi valde kökstapeter lät vi oss inspireras av tidigare tapet men i en lite modernare tappning. Fortfarande är det blomrankor och färgen är lite åt samma håll...ungefär.

Under den tidigare tapeten hittade vi en underbart söt tapet. Kan den vara från 40-50-tal?

Ännu äldre kökstapet. Vill ha!!

Även i hallen hittade vi en söt tapet från 50-talet under en mörkt rosa tapet. Just nu finns det inte så mycket tapet alls i hallen....så långt har vi inte kommit i renoveringen ännu.

I övre hallen finns denna tapet. Jag gillar den skarpt om man bortser från att den sväljer allt ljus. Kombinerar man detta med att det inte finns så mycket fönsteryta i övre hallen så kan ni förstå att det är mörkt....och det gillar jag inte lika mycket.

I sovrummet finns ännu en "diskret" tapet. Den är mörkare än vad bilden visar och något starkare i färgen. Jag skulle helt klart kunna behålla den tapeten också men den kommer tyvärr att ryka när vi ändrar planlösningen på andra våning. Men det lär nog dröja ett tag till....så fram till dess så sover jag sött till storblommig rödlila tapet.



I biblioteket sitter en något diskretare tapet, som skymtar försiktigt fram bakom bokhyllorna.

Hönsstaffet....eller kan man inte få äta i fred!?

Mest höns

Igår när jag bläddrade runt i mina mappar med bildfiler från förra året och kunde rätt snabbt konstatera att många bilder var på hönor, tuppar och kycklingar......väldans många.....säkert dryga 70 %!! ;-)

Fem dunisar å en rödullig höna

Röda Ulla och hennes fem små dunbollar....

Fler tidiga tulpaner..

Jag tog precis upp en andra kruka med tulpanlökar från jordkällaren. Tulpanerna står i startgroparna och väntar bara på rätt temperatur och lite ljus...eller vad det nu de går i gång på. Snart har jag åter fint blommande tulpaner i köket.

Tulpanerna i den första krukan, som hamnade i köksvärmen i mitten av januari, har så gott som blommat över. Ett litet tag till får de stå framme innan de åker ut i kalla hallen för att invänta den "riktiga" våren och utplantering.

Hoppas att moderlöken får stora och fina sidolökar - för nästa års tulpanblomning.

Fem dunisar

Jag hittade fem dunisar hos Röda Ulla när jag kom hem i kväll. Så det blev med andra ord ytterligare en kyckling till i Röda Ullas lilla kycklingskara. Tre svarta, en gul med svarta strimmor på ryggen och hjässan och så en helt gul....sådär gul som det man brukar säga att kycklingar är.....kycklinggul. Söta är de allihopa.... kan jag lova. Och jag är dunbollslycklig och varm om hjärtat.

Men ett förstår jag inte. Igår hade hon fyra kycklingar samt två ägg. Idag har hon fem kycklingar och då borde det följaktligen finnas ett ägg kvar i redet...men inte?! Och ingen kyckling på rymmen?

Jag får nog ta och leta igenom ströet efter ägget....hoppas det är ett ägg jag hittar....

Röda Ulla som hönsmamma....

Röda Ulla visar sina två först kläckta dunbollar vad som går att äta och vad som inte är mat. Jag har just serverat dem undulatfrö, kokt ägg och lite gräsklipp (katterna fick dela med sig lite av sitt gräs).

Under hennes vingar finns ytterligare två svarta dunbollar. Så hon har just nu fyra otrooooligt söta och väldans små kycklingar att sköta om. Under henne finns även två ägg. Vi får se om det kommer om det blir dunbollar av de äggen också. Ett av äggen gav ifrån sig små pipljud när jag kollade de kvarvarande äggen igår. Kan lugnt säga att det känns märkligt att lyfta upp ett helt ordinärt hönsägg....och så piper det!!

Om ungarna i äggen är friska och starka nog för att knacka sig ur äggen, blir det ytterligare två kycklingar för Röda Ulla att lära vad som är ätbart....och allt annat som hon lär dem under de närmaste en eller två månader.

Sömnigt att så...

Felix är gärna med och kollar så jag gör rätt, när jag syr, stickar, lagar mat, sitter vid datorn....eller sår frön. Men tydligen varit det sömnigt värre att se oss peta ner årets första frön i jorden...eller så var bara sålådorna så otroligt väl lämpade för en tupplur.
Vem vet  ;-)

Röda Ullas dunbollar

Nu har Röda Ullas ruvande börjat ge resultat. Jag har sett en svart och en gul dunboll, men jag vet inte hur många dunbollar hon har under sig. Det vill inte Röda Ulla avslöja än. Hon ligger kvar i redet och ruvar på de ägg som är kvar och värmer de som är kläckta.

Jag stack handen under henne och kunde känna åtminstone tre ägg under henne som ännu inte är kläckta. Dessutom kände jag en mängd små, små fötter och ben från kycklingar. En helt underbar och lite märklig känsla....

 Jag är himla glad att hon lyckades med sin ruvning och har fått allra minst två dunbollar att ta hand om. Från början låg hon på sex eller sju ägg, så vi får se hur många Röda Ulla ruvar fram. Hoppas hon är lika duktig på att ta hand om dem som hon var på att ruva.

Jag kan lova att det lär bli fler bilder snart  :-)

Mössa och ännu mer snö

Jag stickar på en mössa som skall matcha halvvantarna som jag gjorde tidigare i vintras. Mössan växer långsamt fram, varv efter varv. Och ute kommer det mer snö så kanske hinner jag få klart mössan innan den här vintern är över  ;-)

Ruvduktig höna och ruvprovarhönor

Nu är det inte långt kvar för Röda Ulla, om jag har räknat rätt på veckorna. Till helgen skall det förhoppningsvis komma ut små dunbollar ur äggen hon ligger på. Då har det gått 21 långa dagar för den ruvduktiga Röda Ulla.

Hade det varit sommar och varmt så skulle jag varit tämligen säker på att hon skulle få flera dunbollar att ta hand om. Men nu är det varken sommar eller varmt även om vi har hjälpt till lite med värmen med en byggfläkt. Så vi får hoppas att hon har lyckats att hålla äggen varma nog....hela tiden. Det räcker ju med att ett ägg blir nedkylt en enda gång för att livet skall gå förlorat.

Bara hon får minst en dunboll att ta hand om så hon får någon lön för mödan av att ligga platt i 21 dagar. För kycklingens skull så hoppas jag det blir minst två dunbollar, för fram tills de blir vuxna, vilket tar ungefär ett halvår, så tyr de sig mycket till varandra. Ensamma kycklingar har en tendens att bli lite väl "mammiga". Hönorna brukar inte uppskatta att de har en halvvuxen kyckling i hasorna. De ser gärna att de klarar sig själva efter nån månad.

Och hur gick det med Hulda och Gudrun som la sig att ruva för ett litet tag sedan. Hulda tröttnade efter en knapp vecka och Gudrun ännu snabbare. Gudrun har dessutom en hel del att lära sig när det gäller ruvandet. Hon verkar tro att det räcker med att ligga platt i redet....att äggen dessutom måste ligga under henne verkar hon inte greppa. Det var helt klart enklare att plocka bort äggen från Gudrun än från Hilda....

Grått, grått och grått...

Idag var det nog vinterns i särklass gråaste dag....grått och blött, grått och blött....och under allt det blöta och gråa finns is. Förädiskt hal och slipprig. Tror jag blivit lite halknojig efter förra veckans vurpa...

Men snart ser det ut så här. Och då.....mitt i odlarsäsongens grönska......känns vinterhalvåret oändligt långt borta  :-)

Grönsakslandet 9 juli 2010.