En trött-trött grönkålsskördare

Det har lönejobbats intensivt sedan semestern tog slut, för ett par veckor sedan, och än har jag inte riktigt kommit in i rutinerna...eller snarare....vant mig vid tidiga morgnar, lång pendlingsväg och stressintensivt jobbande. Jag är trött, supertrött, nästan halvdöd när jag kommer hem på kvällarna.

Ok, det senare var kanske att ta i, men ett är då säkert, hjärnan har ingen ork för att formulera text och kroppen vill bara ligga utsträckt på en kökssoffa och göra absolut ingenting på kvällarna.

Jag har låtit hjärnan få vila lite, därav tystnaden i några dagar. Istället har jag "tvingat" ut min trötta kropp till grönsakslandet. Jag vill vara där och jag tycker det är väldans roligt att få ta hand om allt som växer i odlingsbäddarna....bara jag inte var så  trött.

Men det har faktiskt blivit en del gjort och när jag väl kommit igång med skördandet går det finfint och jag känner ro i min kropp och trötta hjärna.

Löken har kommit upp och ligger nu och torkar, bondbönorna är nästan färdigskördade, ärtor har plockats och spritsat. I går kväll var det dags att ta hand om grönkålen. Även där finns det mycket kvar att göra, men ett stort lass av finfin grönkål har blivit upphackat, förvällt och fryst.

Kan konstatera att det har varit en bra sommar för grönkålen. Den är vackert grönkrusig och visar få spår efter hungriga insekter. Fint det...

Och gott skall det bli att få äta grönkål till vintern...