Trattad men inte toad

Det där med tratt är ingen höjdare om Felix fick säga vad han tycker. Han backar och backar för att komma ifrån tratten och när han har backat in i en vägg eller möbel så tror han att han sitter fast och får panik. Stackar liten kisse. Det är verkligen en ledsam syn och se honom så rädd och stukad.

Sen var det där med att gå på kattlåda. Det är något som Felix har slutat upp med sedan länge. Han håller sig tills vi kommer hem och släpper ut honom. Men nu får han inte gå ut själv. Inte så länge han har tratt och såriga ben med dränage. Förhoppningsvis har han gått på lådan men jag har ännu sett honom göra det.

Jag har köpt sele och koppel till honom och vi har varit ute och gått med honom ett par varv runt huset. Och det har gått över förväntan med selen....tror ärligt talat han inte tänker på den....av den enkla anledningen att tratten är ett större bekymmer och obehag.

Tanken med promenaderna var att han skulle kunna uträtta sina behov utan att behöva besöka den förhatliga kattlådan, men Felix verkar inte alls tänka på toalett när han smyger runt husknuten med kopplet och mig efter sig. Tratten störde och kanske var han nervös för att möta sin antagonist igen....vad det än snurrade i kattens huvud så var han inte bekväm med att vara ute.