Grinig....

Jag känner mig grinig.....vintergrinig. Redan!! Jag är trött på snön, blåsten och kylan. Rent ut sagt jädrigt trött på snön, blåsten och kylan.

Det får mig att känna mig instängd, frusen och mörkertrött..... och det får mig att bli grinig. Och vad som får mig att bli än mer grinig är tanken på att det bara är november! November!! Vintern borde egentligen inte börjat än. Så här års brukar jag gå och önska att det kunde bli lite vitt till jul....i alla fall.

Det är bara november. Tänk!! Det kan med andra ord hålla på och snöa, blåsa och vara kallt fram till i slutet av april om det vill sig riktigt illa. JAG VILL INTE!!!!

Men vad kan jag göra åt det....inte ett dyft. Suck! Det är bara att försöka intala sig att det är gôrmysigt med all snö, blåst och kyla...sitta inne och kura med glögg och lussebullar och en massa levande ljus. Få se om jag lyckas övertyga mig själv......hu...

Spritrulle och glögg....

Lite trött idag, men det får det allt vara värt. Det är nog lite som i Idas visa - det blir inge sommar utan att man sätter fart - och det blir inge jul om vi inte jobbar på´t.

Och gårdagen ägnade vi åt att jobba hårt på justämningen. Vi julpyntande på förmiddagen och på eftermiddagen var det dags att i goa vänners lag dricka glögg, äta julgröt med kanel och socker och mumsa på spritrullen (i år serverad med vispad grädde.....muuuuums!!)

Utan denna arbetsinsats så skulle det ju inte alls varit så mycket julstämning i vårt hus som det är nu  :-)

Snö, snö och ännu mera snö!

Ladugården försvinner allt mer och det bara fortsätter att blåsa och snöa, snöa och blåsa. Får trösta mig med att syrenbuddlejan, som växer längs ladugårdsväggen, just nu har ett gott skydd mot kylan. Väl det för i år fick de inge lövtäcke över sig.

Inser nu att det var i sista stund som vi bar in utemöblerna i ladugården. Det gjorde vi typ tre dagar innan snön kom. Vi är inte alltid så sena med att städa bort sommaren från trädgården men i år var det så mycket annat som hände tidigare på hösten så det blev helt enkelt bortprioriterat.....och kanske även lite bortglömt.

Världen blev vit tidigt i år och just nu känns det som om vi skall få en repris av förra vintern, gånger två. För fortsätter det så här kommer det att bli än värre än ifjol. För högarna med bortskottad snö längs vägar och gårdar är redan oroväckande höga.

Men så här såg det ut förra vintern och där är vi inte riktigt än.....;-)

Ingen mer Berit...

När jag besökte hönshuset i kväll hittade jag Berit död på golvet. Gamla Berit, innesittarhönan och Öts pinnsittarkompis, som har bott i hönshuset sedan april 2006.

Hon har varit en av de mer tama hönorna som jag har lärt känna så bra som man kan lära känna en höna. Vet inte hur gammal hon var för hon kom till oss som vuxen höna av obestämd ålder. Däremot vet jag att hon var en mycket trevlig höna, snäll och social, och mycket fäst vid sin vän Öt. Även om de hade glidigt isär mot slutet....jag såg till och med hur Öt läxade upp henne häromdagen. Har aldrig hänt tidigare....

Det var väldans ledsamt att hitta Berit på golvet i ströet även om jag förstått att det var på väg. Jag har även ett tag gått och tänkt att det bästa vore att ta bort henne, men jag hann aldrig komma till beslut.

Nu har Berit gått till hönshimlen och det var nog lika så bra för på sista tiden har hon inte varit riktigt sig själv. Hon blev allt mer förvirrad och under den senaste veckan förstod hon knappt hur hon skulle göra för att dricka vatten ur automaten. Det var även sorgligt att se hur alla andra hönor förutom hon fick skydd från ungtupparnas brutala uppvaktning av högste tuppen Bengt. I synnerhet som hon var den som minst klarade av att försvara sig mot ungtupparna.

Hon var nog inte sjuk, för hon åt och var igång, trots allt, men däremot hade hon inte riktigt koll på sig och sin omgivning. Troligen hade hon helt enkelt blivit gammal och hönsförvirrad. Man kan väl utrycka det som att hon inte hade alla hönsen hemma....längre!

Ett tag kvar ;-)

...drivor med tusenskönor....

Fler blommiga bilder på trädgården i sommarskrud hittar du här...och här.
Blommiga bilder från ett besök i Trädgårdsföreningen...
...och från ett besök i Botaniska trädgården...

Väder!!

Det är väder ute....snöoväder närmare bestämt. Och sånt ställer gärna till lite oreda i trafiken. Bäst idag var nog när vi skulle köra in bilen på gårdsplan men istället fastnade halvägs över snövallen som snöplogen hade åstadkommit. Det såg inte så fasligt mycket ut så vi trodde vi med lite god fart skulle kunna forsera hindret men när bilen fastnade på tvärsen över vallen och med halva bilen kvar ute på vägen kändes det mindre bra.

Himla tur att grannen investerade i en snöslunga förra vintern och dessutom såg vår desperata försök att skyffla loss volvon från vägen. Med några varv med snöslungan stod så äntligen volvon två meter innanför snävallen, på vår utfart. Det minskar ju risken avsevärt för att vi skall mista halva bilen i morn när plogbilen drar förbi.....

Men i något garage hamnade bilen inte i. Ingen risk att vi vågar köra in den så långt från vägen. Den får helt enkelt stå kvar vid utfarten för att minimera antalet meter snö som kommer att behöva skottas i morn när vi skall köra till jobbet. Bra med egen infart... skulle ju inte blivit så populärt annars ;-)

Snötokiga hönor

Det är svårt att ta sig runt i hönshuset nu när det är snö ute. Inte för att det snöar in i hönshuset utan för att hönorna blir som galna i snön jag får med mig in via stövlarna. De pickar i sig snön helt frenetiskt och jag har svårt att förflytta mig runt i hönshuset utan att trampa hönorna på tårna då de vägrar att flytta på sig. Nu får jag försiktigt bana mig fram genom flocken av pickande hönor genom att skjuta dem åt sidan. Och står jag still har jag tre, fyra hönor per fot som pickar och pickar. Känns aningens lustigt kan jag lova....

Deras beteende beror inte av att de saknar vatten eller att vattnet är gammalt. De är lika glada i snö även när vattnet i automaten är nytt och fräscht....så de måste helt enkelt gilla snö  ;-)

Här kan du se en filmsnutt på deras snöätande....

Lussebullebak...snart jul!?

Jag har i stort sett hela hösten legat en månad fel. Under oktober trodde jag det var september och nu i november har jag varit övertygad om att det varit oktober. Tiden går för fort....galet fort och jag hinner inte alls med.

Men idag har jag nog kommit i fas med månaderna, eller ligger kanske till och med lite före. För idag har mor och jag bakat lussebullar och lyssnat på julmusik. Det senare var kanske lite överdrivet men vi ville komma i rätt lussebullebakstämning och då krävs det helt enkelt julmusik.

Med ett lussebullsdoftande hus och ett snövitt vinterlandskap ute så känns det väldans tydligt att julen är i antågande....men vart hösten tog vägen förstår jag fortfarande inte. Vem plockade bort en hel månad från min kalender??

Är du i fas med tiden eller saknar du också en del av hösten?

Hungriga..

Inte världens bästa bild precis, ljuset ville inte riktigt räcka till.

Jag vet några som är glada över att vi inte fick kört undan all fallfrukt innan snön och vintern kom....trastarna! De har nu dukat bord under våra gamla äppleträd och kalasar på frysta vinteräpplen, som till och med kan innehålla spår av protein....rönnbärsmal!!

Smaklig måltid pippisar....

Lägga ägg....

Sommarens dunbollar är vuxna nu och går inte längre att skilja i storlek från hönshuset gamlingar. Nu finns det 23 hönor i olika svarta, grå, beiga och röda färger - 12 gamlingar och 11 "nya". Alla lika fina....såklart  :-)

Hedemorahönsen varierar en hel del i både färg och storlek och det gör även deras ägg, även om våra hönor vanligen lägger ljust bruna och halvstora ägg. Ett är då säkert...de allra minsta äggen lägger hönorna som just börjat lägga ägg. De är nästan löjligt små...

Då...

Stenmalet mjöl...vardagslyx

Lyx för mig är att få köpa stenmalet mjöl från en liten vattendriven kvarn. Under mitt besök i Nossebro förra veckan besökte vi inte bara en retrolägenhet från 60-talet och en elaffär som stått "orörd" sen dryga 40 år tillbaks. Det bidde även ett besök till Kerstinsås Kvarn, en vattendriven kvarn, där jag köpte två påsar med mjöl.

I somras köpte vi stenmalet mjöl på Falekvarna och av det har jag inte många dl kvar så det är kanon att få fylla på mjölförrådet igen med "lyxmjöl".

Ägg och kartonger

Det finns äggkartonger och så finns det äggkartonger...

Nu har hönepönorna fått sina nya fjädrar på plats efter sensommarens ruggning, vilket märks på att hönorna är runda och fina igen, med perfekt lagd fjäderskrud, och för att det åter finns anledning att använda äggkorgen som jag köpte i våras. Jag skrev om äggkorgen här...

Det är inte bara hönshusets gamla damer som lägger ägg igen, utan även sommarens kycklingar är stora damer nu och har börjat lägga ägg. Så här i början är äggen så små, så små....bild kommer  :-)

Elbutiken som plockat ner skylten...

Under gårdagens rundvandring i Nossebro och stadens retromiljöer besökte vi även en elbutik som plockade ner skylten i mitten av 60-talet och sen dess stått helt orört.

Men nu har rullgardinerna dragits upp för skyltfönstren och elbutiken har åter öppnats efter många år av dammsamlande...denna gång är "kunderna" turister som vill göra en liten tidsresa tillbaks till ett annat Sverige...ett tämligen analogt Sverige....

I butiken fanns lampor och elprylar i alla de former....men inga mp3-spelare, modem, datorer eller platt-tv....men det fanns faktiskt en tv...en mycket gammal sådan. Och där fanns även en av de tidigaste modellerna av elplatta....modellen före elspisen...  :-)

Jag fann även en kokbok från 1934 samt några recepthäften, som jag gärna hade tittat mer i. Det blev i alla fall några bilder....

På besök till andra våningen....

Idag har jag varit på besök i en 60-talslägenhet på andra våningen på Storgatan 1 i Nossebro. Tre rum och kök med utsikt över Nossan, men det var inte vattendraget jag främst beundrade när jag gick runt i lägenheten....kan jag lova!

Har du vägarna förbi Nossebro så missa inte att uppleva Retro Nossebro men bland annat Andra Våningen. Helt klart värt ett besök...och en liten omväg om du inte skulle ha vägarna förbi!!

Där finns mer att se i Retro Nossebro än 60-talslägenheten ...fler bilder kommer i morn  :-)

Muffins?

I helgen tog jag tillvara på vitkålen som jag hade skördat tidigare i höstas. Kålhuvudena har tills nu legat i kylskåpet och tagit plats. Var först lite orolig för att jag hade väntat för länge men det vara bara de yttersta lagen som hade börjat bli fula, resten av vitkålen var fortfarande fasta och fina.

Mina planer för kålen var att jag skulle prova på att syra den, men så vart det visst inte. Men nästa år...då minsann  ;-)
Istället skar jag vitkålen i större bitar och stekte bitarna i smör och lite salt. Sen åkte de in i ugnen tillsammans med någon matsked honung och där fick kålen vara tills den var helt genomstekt.

För att få lagom portionsstorlekar pytsade jag ut kålen i muffinsformar innan jag stoppade in kålen i frysen. Idag tog jag ut kålen ur muffinsformarna och la dem i en platspåse och sen åkte kålen åter in i frysen. När jag önskar honungsglaserad vitkål till middag är det bara att plocka fram en "kålmuffins".....mums   :-)

Att jag hade stekt vitkålen i möe smör insåg jag när även katterna tyckte kålen var god och bara ville ha mer. För grönsaker är inget som katterna äter frivilligt....i vanliga fall  ;-)

Stolt och stilig....

Bengt har bokstavligen vuxit 2 dm sedan vi nackade tuppen Hysterix i lördags. Nu finns det ingen hejd på hur mycket Bengt fjantar runt i hönshuset, bröstar sig och sträcker på sig så mycket nacken håller för. Och för att än mer markera sin nya position jagar han runt på ungtupparna så fjädrarna ryker.

Hönorna verkar däremot ta det hela med ro....kanske är de inte fullt så imponerade som Bengt själv är?!

Tuppen Bengt har tagit över rollen som högsta tuppen i hönshuset efter Hysterix, som hade varit ohotad ledare sedan han med egen kraft och blodstänk petade ner tuppen Viktor från översta pinnen för två år sedan. Bengt däremot har gått från 3:e till 2:e tupp i somras, då han tog över positionen efter Peter som blev sjuk och nackades. Man kan väl sammanfatta det hela med att Bengt klättrar i hierarkin genom att konkurrenterna nackats....en efter en....men säg inte det till honom.

Bengt har aldrig gjort så mycket väsen av sig, det är nästan så jag varit förvånad över att han inte blivit nedpetad av den betydligt aggressivare Rickard. Men nu när både Hysterix och Rickard är borta är det andra tongångar i hönshuset och Bengt visar upp en helt annan sida av sig själv. En stolt och stark tupp som är väl medveten om att han är ohotad ledare.

Kanske ingen större bedrift kan man tycka nu när övriga tuppar i hönshuset knappt har lämnat kycklingstadiet bakom sig. Men det hindrar inte Bengt att från att sprätta runt bland sina hönorna....mäkta nöjd över sin nya position som högsta tuppen över 24 hönor.

Inspektion av nybygget

En heldag i hönshuset...

Det blev nästan en heldag i hönshuset idag. På programmet stod storstädning, spana in tuppen Bengt, som fånade runt nu när han insett att Hysterix är borta, och så har jag snickrat ihop en hylla/bänk för att ställa vatten- och foderautomat på. Jag tycker det är väldans roligt att snickra....inte för att det är någon större finness på det jag åstadkommer men det är sköj att såga och skruva  :-)

Hyllan blev till för att det skall gå att få plats med två vattenautomater, vilket behövs nu efter sommarens tillökning i hönshset. Och anledningen till att vattenautomaten inte står på golvet är för att de spralar vattenskålen full med spån och skit på nolltid. Vattnet behöver helt enkelt komma upp lite. Samma sak gäller för foderskålarna.

Bänken gör även att det blir mer golvyta för de små liven att sprätta runt på, vilket kan behövas i vinter när de inte är ute lika mycket. Under bänken hade jag tänkt ställa en trälåda som skall fyllas med sand....så hönapönorna kan sandbada och hålla sig snygga hela vintern.

Tidigare har vi haft en låg plastbalja men den har de snabbt tömt på sand och fyllt med spån i stället. Under sommaren har de hela utegården för sandbad men nu när marken är frusen är det bara de tuffaste hönsen som klarar av att sandbada...inget för små näpna Hedemorahöns  ;-)

Hönsen var först skeptiska till nybygget men efter att jag petat upp ett par av hönorna så verkade de övriga inse att det faktiskt gick att hoppa upp på den. Sen fanns ju vattenautometan på hyllan....det bidrog också till att de tog mod till sig.

Hönshimlen

Nu har fyra av sommarens ungtuppar samt Rickard och stilige Hysterix hamnat i hönshimlen. I alla fall deras själar. Bröstfilé och lår kommer snart att hamna i frysen.

Fällde en tår över fina Hysterix, men han har varit högsta tuppen i några år nu, och det behövs bytas tuppar i hönsgården för att minimera risken med inavel. Vi försökte hitta ett nytt hem till honom men tuppar finns det gott om så här års så det gick tyvärr inte.

Kvar i hönshuset finns den vite tuppen Bengt, som nu är högsta tuppen, tillsammans med sex ungtuppar och en tuppkyckling. Så fler ungtuppar kommer att behövas nackas, men först skall de få växa till sig lite. Bengt får vara kvar då han är den ende vuxne tuppen och för att han är vit.

Av sommarens 23 kycklingar blev 12 stycken hönor. Sedan tidigare hade vi 12 hönor så i sommar fördubblade vi hönflocken. Vi planerar för att ha runt 25-30 hönor och tre till fem tuppar och där är vi nu nästan.

Konst och fika i Lidköping

Det har varit konstafton i Lidköping i dag. Maken och jag tog miljöbovsvolvon de fem milen till staden vid Vänern och kollade in Marika Beutlers fina keramikutställning på Stadshuset. Det blev även en titt in i samlingsutställningen på Rörstrand Center med bland annat verk från Konstnärsföreningen LIDAN.

Keramikråtta av Marika Beutler

Och som brukligt när vi besöker Lidköping så blev det en fika i Rådhuset, ett gammalt och tämligen originellt trähus. Nån gång under 1600-talet fungerade det som jaktslott åt Magnus Gabriel de la Gardie, men har även som namnet antyder varit rådhus åt lidköpingsborna. Fint som snus med ett fikastopp där.

Gamla rådhuset i Lidköping

Sen brumbrummade vi hem i volvon....

Händer inte så ofta..

Det hör verkligen inte till vardagen att få se hjärtegrynen sitta så nära varandra. När de var små kunde de ligga tätt, tätt intill varandra och gosa, men nu tolererar de varandra...knappt. Ibland går det bättre, som på bilden, men oftast morras det när de kommer för nära varandra. Inte så att de ryker ihop, även om det har hänt, men lite stingsligt och irriterat är det oftast. Och de väljer alltid en sovplats en bit bort från den andre.

Men i morse gick det visst bra att sitta nära. Sötnosarna  ;-)