Hon har varit en av de mer tama hönorna som jag har lärt känna så bra som man kan lära känna en höna. Vet inte hur gammal hon var för hon kom till oss som vuxen höna av obestämd ålder. Däremot vet jag att hon var en mycket trevlig höna, snäll och social, och mycket fäst vid sin vän Öt. Även om de hade glidigt isär mot slutet....jag såg till och med hur Öt läxade upp henne häromdagen. Har aldrig hänt tidigare....
Det var väldans ledsamt att hitta Berit på golvet i ströet även om jag förstått att det var på väg. Jag har även ett tag gått och tänkt att det bästa vore att ta bort henne, men jag hann aldrig komma till beslut.
Nu har Berit gått till hönshimlen och det var nog lika så bra för på sista tiden har hon inte varit riktigt sig själv. Hon blev allt mer förvirrad och under den senaste veckan förstod hon knappt hur hon skulle göra för att dricka vatten ur automaten. Det var även sorgligt att se hur alla andra hönor förutom hon fick skydd från ungtupparnas brutala uppvaktning av högste tuppen Bengt. I synnerhet som hon var den som minst klarade av att försvara sig mot ungtupparna.
Hon var nog inte sjuk, för hon åt och var igång, trots allt, men däremot hade hon inte riktigt koll på sig och sin omgivning. Troligen hade hon helt enkelt blivit gammal och hönsförvirrad. Man kan väl utrycka det som att hon inte hade alla hönsen hemma....längre!
Vila i frid, Berit.
SvaraRaderaLessamt. Fina hönan hade ett gott hönsliv.
SvaraRaderaTråkigt! Men det händer...
SvaraRaderaHoppas att ni mår bra annars!
kram
Ledamt... En Kram till er!
SvaraRaderaSå sorgligt...
SvaraRaderaDet är verkligen ledsamt när djuren dör och har man då gått blivit "kompis" med dem så är det ju än värre.
SvaraRaderaMen hon var som sagt gammal och hade itne riktigt koll längre så det bästa var att hon fick gå till hönshimlen...