Hur torrfoder skall serveras...

Salix är en söt och något disträ katt. Och mycket viljestark! Så som katter är?! Diskussionen som Salix och jag brukar ha om min kontorsstol har jag berättat om. Men vi har även en intensiv diskussion om var och hur torrfoder skall serveras. Jag kan säga som så att vi inte är överens för fem öre men att jag inte har någon större chans att få min vilja igenom...verkar det som.

På en bricka på golvet i köket står en skål med vatten och en skål med torrfoder och varje gång katterna säger till om det så finns där även en skål med blötfoder. Vattnet har jag aldrig sett dem dricka av och blötfodret äter de av...oftast...men torrfodret verkar mest fungera som nödproviant. När deras magar tokkurrar.... och vi inte är hemma och kan höra deras hungeryl...då kan de möjligen sätta i sig ett par torrisar....

Men serveras torrfodret som de vill, så smakar det visst hur bra som helst och de äter det med god aptit.

Tidigare skulle torrfodret serveras på bänken i köket, gärna i en liten skål. Det spelade ingen roll att det är exakt samma torrfoder som serveras i skålen, som står på brickan på köksgolvet. Det som finns på golvet är totalt ointressant medan det som serverades i den lilla skålen på bänken är smakligt och lättätet. Och det är ingen risk att jag kan missa detta för Salixstumpan ylar tills hon får som hon vill....

Men nu duger inte ens köksbänken längre! Torrfodret skall numera serveras på köksbordet...gärna några stycken åt gången...och då helst på duken!! Annars vill hon inte ha maten utan hänger efter mig och ylar tills jag ger upp. Vi ser naturligtvis gärna att katterna inte alls är på köksbordet, men den diskussionen gav vi upp för länge sedan.

När vi äter är det dock fortfarande absolut kattförbud på köksbordet. Och den diskussionen kommer de aldrig att vinna! Av den enkla anledningen att vi bor i ett hus som inte har öppen planlösning...och dörrar har de ännu inte lärt sig att öppna...HA...  ;-)