lördag 1 maj 2010

Mjöl från Wästgötarna

När jag bakar använder jag gärna mjöl från Wästgötarna, som är en ekonomisk förening där medlemmarna har riktat in sig på ekologisk odling av gamla sädesslag. De gör bra mjöl som ger gott bröd. På mjölpåsarna står namnet på den lantbrukare som har odlat säden till mjölet i påsen, vilket känns fint att det är såpass småskaligt att man kan få den informationen. Det är även trevligt att kunna baka med mjöl som är närodlat.

Till brödbaket jag gjorde i förrgår, använde jag dels en vetesurdeg och dels en rågsurdeg med mjöl från Wästgötarna. Här nedan kommer recepten till knäckebröd och limpor.

Väcka liv i surdegarna
Dagen innan jag skulle baka plockade jag fram mina två surdegar ur kylen och matade dem med 3 dl vatten samt 3 dl fullkornsråg till rågsurdegen och ca 4 dl vetemjöl till vetesurdegen och ställde burkarna varmt vid spisen med en handduk över sig. Har du ingen färdig surdeg hittar du recept på hur du startar en surdeg i bland annat Martin Johanssons bok Surdegsbröd eller i Jan Hedhs bok Bröd.

Vetedegen
På bakdagen hällde jag ner vetesurdegen i min hushållsassist och tillsatte 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor (färdig blandning), ca 2 msk honung, ca 1,5 dl krossat linfrö, ca 2 dl skrädmjöl (mjöl av havre) samt så mycket vetemjöl (speltmjöl) som det behövdes för att få en bra och hyfsat klibbfri deg. Tyvärr är jag dålig på att mäta utan jag brukar höfta och kolla på degen hur mycket mjöl som behöver tillsättas.

Jag hällde i 1 msk salt efter det att degen bearbetats i några minuter av assistenten. Efter att degen knådats ytterligare i ca fem minuter så hamnade degen i en inoljad bunke för att jäsa.


Rågdegen
Nu var det rågsurdegens tur att hamna i hushållsassistentens bunke. Jag hällde i 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor, ca 1 dl krossat linfrö, ca 1,5 dl bovetekross i bunken, och därefter tillsatte jag ungefär lika mycket av fullkornsråg, fulkornsspelt och rågsikt tills jag fick en lagom klibbfri deg. Jag häller i mjölet samtidigt som assistenten jobbar med att blanda ihop degen. Och även denna gång tillsatte jag i 1 msk salt efter några minuters knådande av assistenten och därefter körde jag i ytterligare i ca 5 minuter.

Utbakning
När degarna jäst till dubbel storlek, vilket tog 2-3 timmar, började jag med själva utbakningen av knäckebröden. Då kom bakbordet fram tillsammans med brödkaveln, kruskaveln, degskrapan och en gaffel för att nagga med, samt ett mått för att kunna ta ut lagom stora knäckebrödsrundlar med. Vid bakbordet hade jag även vetemjöl för det går åt mycket mjöl vid utkavlingen så att inte degen fastnar i bakbordet. Vid gräddningen använder flergångsbakplåtspapper på plåtarna.

Ugnen satte jag på 200 grader innan jag började jobbet med att kavla ut degen tunt, tunt och krusade dem fint med kruskaveln och naggade dem med gaffeln. De gräddades ca 10-15 minuter tills de fck fin färg och lades sen på galler för att kallna. Till en början är knäcket synnerligen oknaprigt men när de har legat några timmar på gallret är de mer knäckebrödslika i konsistensen.

Det blev även två limpor
Jag använde drygt hälften av degarna till knäckebröd och den andra delen formade jag till limpor, en av var deg. Jag la dem i varsin brödform och ställde dem att jäsa i kylen över natten. På morgonen, dagen efter, gräddade jag dem i 200 grader. För att veta när de var färdiggräddade använde jag en digital mattermometer som jag satte på 94 grader och stack in den ena limpan innan jag ställde in dem i ugnen.

Du hittar fler recept i köket....:-)

2 kommentarer:

  1. Du är otrolig :-) Du borde titta in hos Kickan, finns i min blogglista, ni är lika härliga båda två :-) Måste kännas tryggt att kunna se på påsen var mjölet kommer ifrån. Vi har ett par sådana ställen här på Åland

    SvaraRadera
  2. Det är roligt att baka och surdegarna är som små familjemedlemmar :)

    SvaraRadera