Fru Purjo har stått i slänten bakom ladugården och lyssnat nedåt träddungen...helt fascinerad. Hur kan en liten pippi få fram en sådan variation av läten. Nästan så att jag har svårt att tro att det bara är en enda fågel. Det låter mer som om det var minst tio småfågelarter i en och samma fågelkropp.
Fågelns sång kombinerat med utsikten över dalgången, som skymtar fram i kvällsdiset, gör det hela än mer förtrollande. Blir så lycklig och tänker att livet är underbart och att jag har hittat mitt lilla paradis på jorden....en liten gård som om våren har en näktergal som sjunger i slänten bakom ladugården....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar